Musik påverkar allt – från film och mode till internetkultur och vår egen identitet. I maj hade vi äran att välkomna Johan Seidefors, med ett imponerande track record inom musikbranschen, bland annat som tidigare Spotify-chef för Norra Europa.

Under sitt besök delade Johan med sig av sina spaningar om musikåret 2025: de mest framträdande trenderna, hur musik speglar och formar vår samtid, samt vad som väntar i framtiden. I samband med föreläsningen passade vi på att ställa några extra frågor för att djupdyka ytterligare i ämnet.

Johan, vilka musiktrender ser du växa fram starkast under 2025?

Vi ser en tydlig pendelrörelse bort från det kliniskt perfekta. Många lyssnare är trötta på det överproducerade, och hungern efter det äkta är enorm. Istället – råa, lo-fi-vibrationer, fler akustiska inslag och en fokusering på själva hantverket framför en felfri produktion. Artister som vågar visa sårbarhet och experimentera friare kommer att vinna mark.

Genregränserna är mer flytande än någonsin. Det är en spännande “post-genre”-era där oväntade samarbeten och hybrider frodas. Hiphop smälter samman med folkmusik, elektroniska beats möter klassiska orkestrar – allt är möjligt. Det handlar om att bryta ner och skapa något helt nytt.

Nostalgivågen fortsätter att rulla, men den har fått en smart twist. Istället för raka kopior av det förflutna ser vi konstnärer som tar inspiration från 80-talets synthvågor eller 90-talets rave-scener, men med en modern produktion som ger det en fräsch känsla. Det är intressant att se hur även unga lyssnare dras till den här “gamla” musiken.

Dessutom ser vi ett växande sug efter djup i texterna. I en värld av snabba nyheter och ytliga intryck söker vi efter äkthet och mening i budskapen. Artister som delar personliga historier och ger oss något att reflektera över tycks få ett större genomslag.

Vad tror du kommer prägla ljudbilden i mainstream-musik kommande år?

Framtidens mainstream-ljudbild kommer att handla om dynamik och variation. Vi rör oss bort från den där “loudness war” där allt var komprimerat. Nu vill vi ha en ljudbild med mer andrum, där skillnaderna mellan tyst och högt ger en mer levande och engagerande upplevelse.

Referenser till folkmusik och globala ljudbilder blir allt vanligare. Det är subtila inslag av instrument, rytmer eller harmonier från olika kulturer som smyger sig in i den breda musiken. Detta är en direkt effekt av att musikvärlden blivit mer globaliserad, och nya genrer från Latinamerika, Afrika och Sydostasien blir virala. Tänk dig Electro Corridos och Afro House som just nu tar världen med storm, medan Phonk, Afrobeats och K-pop redan är etablerade sound. 

Lokala exempel som också är värda att lyfta fram är den snabbväxande Música Mexicana och brasilianska subgenrer som Piseiro och Agrinio. I Sverige såg vi nyligen ett bra exempel i samarbetet mellan Håkan Hellström och Biji, där svenska poptraditioner möter nya, kurdiska influenser. Denna typ av fusion uppstår ofta när enklaver av människor med olika kulturella bakgrunder flyttar till nya delar av världen och öppnar upp för kreativa mash-ups.

Finns det genrer eller uttryck som är på väg tillbaka – eller som håller på att försvinna?

På väg tillbaka/ny renässans:

Indiepop och indierock får en ny, kaxigare attityd. Efter en tid av slätare pop ser vi en längtan efter mer experimentella och kantiga uttryck. The Last Dinner Party är ett utmärkt exempel med sitt teatraliska uttryck och gitarrer som skapat stort buzz och tydligt visar på en ny, modigare våg inom genren. Jazz-influenser smyger sig in i nya genrer som hiphop, R&B och elektronisk musik, vilket skapar spännande, komplexa sound. Khruangbin är bra exempel på denna utveckling med sin psykedeliska funk och jazziga undertoner. Och så har vi country – hetare än på länge! Vi ser en renässans för ny countrymusik, ofta genom country-pop crossovers som verkligen flyttar fram genregränserna, exemplifierat av bland annat Beyoncés album “Cowboy Carter” och Dasha med “Austin”. Och samarbetet mellan Tate McRae och Morgan Wallen. 

Håller på att försvinna (eller åtminstone tappa mark):

Den mest generiska EDM, som präglade 2010-talet, kan komma att tappa fästet när publiken söker mer djup. Samma sak gäller för överproducerad “pop-schlager” som ibland känns själlös – den kommer att ersättas av mer autentiska uttryck. Inom rap ser vi en viss mättnad på låtar som enbart handlar om status och “flex”; lyssnarna vill ha mer berättande texter. Konsumtionen av ny hiphopmusik har faktiskt minskat i Nordamerika och Västeuropa på senare tid. Däremot fortsätter artister som Sexyy Red att ha en stark följarskara genom sitt råa, direkta och ofta virala uttryck.

Finns det något i musiken just nu som känns “framtid” för dig – något som pekar tydligt framåt?

Absolut! Det som känns mest “framtid” för mig är:

• Autenticitet och komplexa personligheter: En framväxande rörelse där artister alltmer omfamnar och framhäver sin unika estetik och visar upp mer “ofullkomliga” eller komplexa sidor av sin personlighet. I en digital tidsålder där allt kan poleras till perfektion söker publiken efter äkthet och relaterbara uttryck. Detta manifesteras i en vilja att bryta normer, visa upp “brister” och utforska konstnärliga uttryck som inte alltid är kommersiellt tillrättalagda. Artister som vågar vara annorlunda och bjuda på en mer nyanserad bild av sig själva skapar en starkare koppling till lyssnarna. Estetik är nu nyckeln för artister under 2020-talet. Se bara på hur artister som Billie Eilish och Lana Del Rey upprätthåller en stark och specifik estetik som är avgörande för deras varumärken.
• Den djupa fusionen av musik med interaktiva narrativ: Inte bara som ett soundtrack till spel eller film, utan där musiken är berättelsen, och lyssnaren/användaren kan påverka hur musiken utvecklas och avslöjar nya lager. Detta skapar en mer aktiv och personlig relation till musiken.
• AI-drivna kreativa samarbeten som utmanar gränserna: När artister inte bara använder AI som ett verktyg, utan samarbetar med den på ett sätt som genererar helt nya, oväntade ljudbilder och strukturer. Det är när AI inte bara efterliknar utan inspirerar till något genuint unikt.
• Den verkliga integrationen av Spatial Audio/Immersivt Ljud som standard för all musik: När det inte längre är en nischprodukt utan det naturliga sättet att uppleva musik, och producenter börjar komponera musik med den tredimensionella ljudbilden i åtanke från första ackordet. Det kommer att öppna upp för helt nya lyssningsupplevelser.

Dessa trender pekar mot en mer interaktiv, personlig och tekniskt avancerad musikupplevelse, samtidigt som det finns en stark motkraft som söker det mänskliga, autentiska och oförutsägbara. Denna spänning gör musikens framtid otroligt spännande.