Sedan dryga 20 år tillbaka har Jon Bergsman, grundare och Creative Director på WDW Creative arbetat med galans visuella identitet, och så även i år.

För Grammis 2025 har temat sitt självklara ursprung i musik och framför allt rörelsen och vilka fysiska reaktioner musiken kan skapa hos den som lyssnar, ser och upplever. Vi inspireras av hur rörelserna kan ta olika uttryck, hålla olika tempon och i sin tur påverka. Resultatet är en logotyp och en bildvärld som fångar upp den subtila rörelseoskärpa som kan uppstå när vi skapar struktur och rörelse i takt till musik. Vi arbetar med ett diffust ludd som gör att blicken aldrig blir helt stilla på en punkt, vi kan inte med säkerhet veta om det är stilla eller en svag rörelse vi ser.

Motiven vi använder för att iscensätta rörelsen vi vill visa är abstrakta närbilder av objekt i rörelse. Vi visar dem både i filmat material när det är möjligt och i statiskt material när det krävs. Motivet i sig har som syfte att kunna kanalisera den rörelseenergi vi vill visa och ska vara ett vackert objekt för de fall då man ser det lite mer föreställande, samtidigt som det ska låta fantasin få fylla i när det är abstrakt. Här nyttjar vi blommors vackra och dramatiska uppbyggnad och har tagit fram motiv med hjälp av både slowmotion-filmat material, dupliceringar och AI-teknik.

Färgskalan för året utgår från en dov skala av burgundy-toner som ger en värme oh dramatisk grund. Till det ett spektra av lätta toner från orange via gul till rosa och blå som ger en spännvidd och en ytterligare dimension till färgskalan. Logotypen för året görs med en poppig, ljus pastellturkos som bryter av och skapar kontraster.

Årets typografi blandar en klassisk seriff med en modernare funktionell sans-seriff. Logotypen utgår från Helvetica, ett välkänt och välanvänt typsnitt från 1957[1][2] som ritades av Eduard Hoffmann och skars av Max Miedinger i Münchenstein i Schweiz.

Som kompletterade typsnitt och för att stärka upp Helveticas moderna uttryck har vi arbetat med IvyOra, en nederländsk nypremiär av ett Old Face-snitt framställt med utgångspunkt i historiska exemplar som upptäcktes på Museum Plantin-Moretus i Antwerpen. Det mesta kom från ett folioark som heter Proef van Letteren från Dirck Voskens änka, utgivet 1695. Arket innehåller typer som kan tillskrivas Nicolaes Briot. Det kursiva exemplaret kan tillskrivas Christoffel van Dijck (som på sin tid var känd som den bästa stansaren av Old Facetyper i Holland).